Dag 47 - klassisk origami

Har man en fågelblogg så måste man ju nästan. Eller hur? Det här är den enda fågel jag kan vika. Men jag har sett att man kan göra betydligt mer avancerade fåglar än så. Det kanske kommer. Framåt september eller så, när jag börjar bli riktigt desperat. Jag är inte riktigt där ännu.

Dag 46 - klotter

Även när jag telefonklottrar så blir det ofta fåglar. Som idag när jag satt i telefonkö och lyssnade på ideliga upprepningar av påpekandet att mitt samtal var viktigt för dem och att de skulle ta emot det så snart som möjligt. Jomenvisst! Nåja, det blev en liten... tja, skatunge kanske, i alla fall.

Dag 45 - foliefågel

Att "skulptera" i foliepapper visade sig vara lite småkrångligt. Dessutom försvårades processen av att jag hade en alldeles för liten bit papper. Kanske gör jag ett nytt försök någon dag när jag handlat mer. För det borde ju fungera.

Dag 44 - förenklad fågel

Om jag hade hittat på den här konturen själv hade jag varit löjligt nöjd med mig själv, men det har jag tyvärr inte. Jag hittade en snygg akvarell (tack google) och ritade av den. Gillar formen. Att rita blir mycket enklare när någon mer begåvad människa redan valt ut detaljerna som ska vara med.

Dag 43 - fågelplump

Fågelvärldens motsvarighet till spökplumpen. För en gångs skull en teckning som jag faktiskt gillar.

Dag 42 - Fågeldans

Mitt torp ligger inte orimligt långt ifrån Hornborgarsjön. Om jag skulle få lust någon vår kan jag åka dit och titta när tranorna dansar. Det misstänker jag att jag aldrig kommer orka göra. Vissa saker gör sig helt enkelt tilräckligt bra på tv. Här är istället en liten blå dansande fågel, helt utan balettutbildning.

Fågel 41

En uggla ritad med tuschpennor men utan inspiration eller någon vidare lust. Ibland är det bara inte så värst kul att rita. Det här var en sådan dag.

Fågel nr 40

En något stukad fågel av aluminiumfolie. Det var inte alls så enkelt att jobba med som jag hade trott. Men så är det ju ofta. Undra när jag ska råka ut för att något är enklare än vad jag väntat mig? Kanske är det skitenkelt att gjuta bronsskulpturer eller gravera kopparplåtar? Hoppas det!

Fågel nr 39

Den här har jag dock köpt alldeles själv. Teckningen föreställer en korp i trä som jag hittade i ett litet galleri. Dock är själva skulpturen snyggare än teckningen, Så klart, annars hade jag aldrig köpt den.

Fågel nr 38

Jag har på fullasta allvar en äggklocka som ser ut så här. Åtminstone själva hönsdelen. Den har jag inte köpt själv. Någon måtta får det ändå vara.

Fågel nr 37

Man tager vad man haver, sade faktiskt inte min mormor. Det behövde hon inte eftersom Kajsa Warg redan hade gjort det. Jag tog lite blöt grillkol, några ormbunksblad och en blomma och skapade denna tjusiga fågel. En åskskur senare så var den borta för alltid.

Fågel nr 36

En sorglig historia. Den här lilla talgoxungen hade antagligen trillat eller hoppat ur boet lite för tidigt. Han kunde flyga en liten bit, men inte tillräckligt långt. Vi lyckades distrahera grannens katt så att hon inte upptäckte honom, men vad hjälpte det? En liten stund senare blev den nötskrikemiddag. Och helt plötsligt minskade min förkärlek för kråkfåglar rätt rejält.

Fågel nr 35

En svan av strösocker. Ett material som jag garanterat aldrig mer kommer att försöka mig på att göra fåglar av. Det här trodde jag skulle bli en enkel grej som max skulle ta ett par minuter. Så blev det inte. Inklusive städning (strösöcker överallt) tog det betydligt längre tid.

Fågel nr 34

Pastellkritor är ytterligare en grej jag inte riktigt fattar hur man egentligen ska använda. Antagligen inte så här. Men det är en fågel i alla fall. En tukan, nästan min favoritfågel. Ser enkel och grafisk ut att rita, men tycks aldrig bli riktigt som planerat. Men vem kan å andra sidan ha planerat att en fågel skulle se ut så här. Bara en galning...

Fågel nr 33

Ett svart papper, en vit tråd och fyra minuter. Ibland är det enkelt.

Fågel nr 32

Ytterligare ett försök med sax och skalpell. Den här gången försökte jag tillverka en schablon. Det gick ju sådär, Men med lite god vilja kan man kanske se en tupp där bland kladdet.

Fågel nr 31

Hurra! Första månaden avklarad. Bara elva kvar. Detta firar vi med att klippa ut en segerviss fågel ut en bit grön kartong. Det var ett pilligt göra. Saxen klarade inte riktigt av jobbet, men som tur var hittade jag en gammal skalpell från tiden på tryckeriet. Som sagt, den som spar han har. Ibland hade mormor faktiskt rätt.

Fågel nr 30

Några kladdiga fingeravtryck kompletterade med lite tuschpenna resulterade i dessa blåa små fåglar. De ser lite bekymrade ut. Det kan bero på att de börjar inse hur många fåglar det är kvar att göra. Men skam den som ger sig, som mormor brukade säga.

Fågel nr 29

Vissa dagar har jag en blyertspenna, men ingen inspiration och ingenting att rita av. Då kan det bli så här. Jag tror att det föreställer en papegojunge. Vi säger det och går vidare.

Fågel nr 28

Jobba med en samling, var ytterligare ett tips jag hittade i boken. Det blir svårt, tänkte jag. Jag samlar ju inte på något. Ha! Det var vad jag trodde tills jag råkade öppna mitt syskrin och insåg att där låg flera 1000 ärvda knappar i olika former och färger. Alltså fick det bli en fågel av knappar idag. Chansen att de någonsin ska komma till någon annan användning är minimal, men jag har svårt att slänga dem.

Fågel nr 27

Jag fortsätter på det miljövänliga temat. Den här gången klippte jag ut en fågel i lönnlöv. Just löv visade sig dock vara väldigt sköra och sladdriga att jobba med. Men inga träd skadades under tillverkningen. Det är ju alltid något.

Fågel nr 26

Raka motsatsen till miljöförstöring. Vatten på en varm klipphäll var allt som behövdes. Ett tips är att jobba snabbt. Efter tre minuter var denna fågel helt försvunnen. Nästa gång ska jag göra en hällristning.

Fågel nr 25

Fickan på ett par färgfläckiga shorts fick bli bakgrund till denna frihandsbroderade fågel. Nästa gång jag broderar ska jag nog rita upp någon form av mönster först. Och kanske lära mig några vettiga stygn. Nu improviserade jag, vilket är ganska uppenbart. 

Fågel nr 24

Ett av tipsen i boken var att göra något av den första frukt man hittade i köket. I mitt kök fanns en enda frukt. En lime. Tillsammans med lite persilja, en bit chili och några små bitar tomat blev det denna lilla runda varelse. Den luktade väldigt gott tills den hamnade i maten.

Fågel nr 23

Den här akvarellen har jag glömt att beskära. Strunt samma, den skulle inte bli bättre av det. Nu ska jag hålla mig borta från akvarellfärgerna ett tag. Jag blir bara irriterad av att se mina taffliga försök. Bättre att misslyckas med något nytt. Det är åtminstone roligare.

Fågel nr 22

Jag vet inte vad kolstift kostar nu för tiden. Men jag gissar att min ask med kol är väldigt, väldigt gammal. För på prislappen står det 1,35. Det känns som om det var ganska länge sedan någonting kostade så lite. Det är alltså inte någon rykande åtgång på kol i det här hemmet med andra ord. Fast kolen verkar helt opåverkad, den funkade lika bra som på 70-talet. Imponerande, minst sagt.

Fågel nr 21

Nöden är uppfinningarnas moder, brukade min mormor säga. Man skulle kunna tro att hon enbart uttryckte sig med hjällp av ordspråk, men så var det inte. Hon var helt enkelt en pratsam gumma. Däremot är jag inte säker på att hon skulle tycka att akut tidsnöd var något att gnälla över. Det är också tveksamt om hon skulle tycka att idén att rita en fågel på den smutsiga bakrutan på bilen var någon vidare uppfinning. Själv tyckte jag dock att det var ganska fiffigt.

Fågel nr 20

Matlagning går faktiskt alldeles utmärkt att kombinera med fågelskapandet. Åtminstone om man inte lagar alltför komplicerade rätter. Och ska man koka potatis kan man ju passa på att skära ut en liten fågel i en utav dem. Potatistryck alltså, det var inte igår.

Det här var förvånansvärt skoj även om det kändes lite fånigt. Först provade jag med akvarellfärg.

Hur kunde jag glömma att bilden blir spegelvänd? Jag blev på fullaste allvar förvånad när jag lyfte potatisen från pappret. Och då har jag ändå jobbat på tryckeri fler år än jag vill tänka på.
Sedan testade jag med akrylfärg.

Sedan slängde jag potatisen eftersom jag misstänker att akrylfärg varken är gott eller särskilt nyttigt.

Fågel nr 19

En stund hade jag faktiskt ambitiösa planer för den här fågeln. Jag hade tänkt använda den som grund för ett kollage i massa färger. Men så kom något emellan. Eventuellt ett tv-program eller några minuters spel på mobilen som helt plötsligt tog 1,5 timme. Det är nog en väldig tur att jag inte har några förhoppningar om att den här boken ska förändra mitt liv.

Fågel nr 18

Ännu en akvarell. Denna gång av en fågel som inte tycks kunna bestämma sig för vad den föreställer. Är det en korp, en duva med jättenäbb, ett flygplan...? Jag har ingen aning. Det var inte alls meningen att den skulle se ut så där. Men det är det å andra sidan aldrig när jag målar.